Tack för sparken ner för stupet

Fick ett sms av en vän idag, med en påminnelse om ett smärtsamt men nödvändigt minne. Det som hände då, startade en process i mig, som gjorde fruktansvärt ont länge, men som i slutändan räddade mitt liv. 
 
    Jag känner mig så löjligt lyckligt lottad, och tacksam, för smärtan jag upplevde den där gången för sex år sen. Där och då började jag för första gången i mitt liv, verkligen ifrågasätta mina livsval, och faktiskt fundera på en eventuell förändring. 
Tänk vad bra det blev tillslut. 
 
Tack för sparken ner för stupet baby.
Jag älskar dig.
 
 

Kommentera här: